Vi granskade 100 svenska företagshemsidor ur Elidos eget analysarbete. Här är de sju vanligaste problemen vi stötte på – från gratis underdomäner och daterat innehåll till tekniska fel och halvfärdiga sidor.
En hemsida behöver inte vara trasig för att kosta affärer. Ofta räcker det att den känns halvfärdig, daterad eller lite för svår att lita på. Loggan finns där. Telefonnumret finns där. Sidan laddar. Ändå läcker förtroendet ut i små mängder.
Under 2026 gick vi igenom 100 svenska företagshemsidor från Elidos eget analys- och prospekteringsarbete. Vi letade inte efter “fula hemsidor”. Vi noterade konkreta saker en vanlig besökare faktiskt kan möta: gratisplattformar, daterat innehåll, tekniska fel, sidor under konstruktion, mallrester och otydliga vägar till nästa steg.
Resultatet var mer intressant än vi trodde.
Det här är inte en statistiskt representativ undersökning av alla svenska företag. Urvalet kommer från Elidos eget prospekterings- och analysarbete, vilket betyder att webbplatser med tydlig förbättringspotential sannolikt är överrepresenterade. Siffrorna beskriver alltså de 100 granskade sajterna — inte hela Sverige. Flera sajter hade dessutom mer än ett problem, så kategorierna överlappar.
54 av de 100 granskade företagen låg på en Webnode- eller Wix-underdomän i stil med företag.webnode.se eller namn.wixsite.com/företag.
Det betyder inte att Webnode eller Wix är dåliga verktyg. Problemet uppstår när plattformens adress och branding blir en del av företagets ansikte utåt. En kund som ska lämna en offertförfrågan, boka en behandling eller köpa en dyr tjänst gör en blixtsnabb trovärdighetsbedömning. En gratis underdomän kan då skicka fel signal, även om företaget bakom sidan är hur seriöst som helst.
Vår slutsats: egen domän är inte en SEO-trollstav. Men för ett etablerat företag är den en ganska basal del av att se ägt, aktuellt och genomarbetat ut.
15 av 100 sajter hade fortfarande en publik sida som uttryckligen var märkt under konstruktion. I några fall gällde det hela startsidan. I andra låg en viktig tjänste- eller produktsida kvar halvfärdig.
Det märkliga är att sådana sidor ofta har legat ute så länge att företaget själv slutat se dem. Men en ny kund ser dem på första besöket.
En halvfärdig sida säger inte bara “den här sidan är inte klar”. Den kan också säga “ingen verkar riktigt ha ansvar för det här”.
22 av 100 hade en tydlig aktualitetssignal som stack ut i vår kontroll. Det kunde vara copyrightår eller sidfot från 2013–2019, synliga nyheter från 2021, information om valpar från 2023 eller en prislista från 2024 som fortfarande presenterades som ny.
Ett gammalt årtal betyder förstås inte automatiskt att hela företaget är inaktivt. Men kunden vet inte det. På webben bedöms verksamheten genom det som faktiskt syns.
Det här är ett typiskt exempel på förtroendeläckage: ingen enskild detalj behöver förstöra affären, men flera små tecken tillsammans gör att nästa aktör känns enklare att välja.
16 av de 100 sajterna hade ett tydligt tekniskt grundproblem i den dokumenterade kontrollen. Sex saknade mobil viewport. Tio andra hade mer allvarliga publicerings- eller åtkomstproblem: domäner som inte kunde DNS-resolveras, ogiltigt HTTPS-certifikat, HTTP 503, domänkopplingsfel, en standardsida från webbhotellet eller en webbadress som startade en filhämtning i stället för att visa webbplatsen.
Det här är inte finlir. Om en mobilbesökare får en gammal desktop-layout eller om sidan inte går att nå, spelar copy, annonser och SEO väldigt liten roll.
Det är därför vi tycker att teknisk grundkontroll ska komma före “mer trafik”. Att köpa fler klick till en trasig eller svåranvänd sida är ett dyrt sätt att upptäcka ett problem.
Vi såg bland annat företagsnamn med stavfel i huvudrubriken, en titel som fortfarande innehöll “Mysite”, synlig text som “Page load link”, en inloggningslänk i sidfoten, dubblerad adress, tomma bildplatser, ett Instagram-felmeddelande och kvarvarande platshållartext.
Var och en av de här sakerna är lätt att avfärda som en bagatell. Det är också därför de blir kvar.
Men en kund gör ingen teknisk felsökning. Kunden får bara ett intryck. Och när man står mellan två leverantörer kan en liten detalj vara tillräcklig för att den andra ska kännas mer omhändertagen.
Flera av sajterna fungerade rent tekniskt men gjorde ändå nästa steg onödigt svårt. Vi såg menyer överlastade med orts- och tjänstesidor, mycket korta sajter där kontaktdelen nästan var hela innehållet, bokningsflöden med tomma prisfält, ofullständiga produktöversikter och sidor där det var svårt att förstå vad företaget främst ville bli kontaktat för.
Det här är en viktig skillnad: en hemsida kan innehålla all information och ändå vara dålig på att leda kunden.
En stark sida behöver normalt göra tre saker i rätt ordning: förklara erbjudandet, skapa tillräckligt förtroende och göra nästa steg uppenbart.
Det här var det bredaste mönstret i hela granskningen. Många sidor fungerar fortfarande som digitala visitkort. De visar ett företagsnamn, några tjänster och kontaktuppgifter. Klart.
Det som ofta saknas är sådant som hjälper kunden fatta beslut: riktiga projekt, tydliga resultat, recensioner, arbetsprocess, geografiskt område, vad företaget är särskilt bra på och vilken typ av uppdrag man faktiskt vill ha.
Det är också här vi tror att många företag underskattar sin hemsida. Den behöver inte bara hjälpa er få mer jobb. Den kan hjälpa er påverka vilka jobb som kommer in.
När vi senare gick igenom 100 dokumenterade samtal med svenska småföretag dök samma fråga upp från andra hållet: många företag vill inte ha fler jobb – de vill ha rätt jobb.
Vi skrev mer om den ekonomiska sidan av det i Hur mycket kostar en dålig hemsida?.
Om vi kokar ner granskningen till en enkel kontrollista skulle vi börja här:
Ska du ta in extern hjälp finns vår checklista för att anlita webbyrå. Vill du jämföra kostnaden först finns vår uppdaterade guide om pris på hemsida för företag.
Underlaget består av 100 publika företagswebbplatser som fanns dokumenterade i Elidos interna analys- och prospekteringsarbete under 2026. För varje webbplats fanns en verifierad URL och en konkret observerad svaghet noterad efter faktisk åtkomst. Vi publicerar inte företagsnamnen i den här artikeln eftersom poängen är mönstren, inte att hänga ut enskilda verksamheter.
Urvalet är medvetet skevt mot webbplatser där det fanns förbättringspotential. Resultaten ska därför inte tolkas som “54 procent av alla svenska företag använder Webnode eller Wix”. Rätt tolkning är: i de 100 företagswebbplatser vi analyserade såg vi detta 54 gånger.
Observationerna är en ögonblicksbild. Företag kan självklart ha ändrat sina webbplatser efter att de analyserades.
Vi kan visa hur en modern version skulle kunna se ut — utan att du behöver bestämma dig för någonting först.
Se en gratis demo